Camillas Foto

Vill du följa med mig på en cykeltur?

Solen skiner och det blåser så där lagom mycket att det känns i låren när vi trampar på i motvind men vi ger inte upp redan utan trampar på ett tag till. Första stoppet vi gör är vid sockerbruket, här står stora silos som fylls av socker under betkampanjen. Nu är det stilla och tyst på området, maskinerna skall ses över och lagas så att de kan köras för fullt till hösten.

Det växer många kastanjer runt omkring och där har kråkorna sina bo, de flyger runt och skränar och ibland hinner de inte undan när lastbilarna susar förbi.

Vi kör förbi Örtofta slott och får trampa på i uppförsbacken mot Väggarp. Vid Örtofta kulle, som är en gammal gravhög, stannar vi till och tittar på utsikten ner över Örtofta kyrka. På vintern åker alla traktens barn pulka nerför Örtofta kulle som är hela fem meter hög, inte illa!

Nedanför kullen växer det Hundkex, bin och flugor surrar ivrigt omkring och vi beslutar oss för att rulla nerför, rakt genom byn och ut på grusvägen.

Vi svänger höger mot Lilla Harrie, gruset knastrar under däcken, skuggorna börjar bli långa och solen värmer inte lika mycket längre. Den gamla banvallen är kantad av Hundkex och Björnlokor, fåglarna kvittrar och en fasan skriker till och flaxar hastigt iväg.



Strax innan Lilla Harrie växer råg, här är landskapet öppet, vinden tar tag i rågen och den vajar än hit och än dit - ganska svårfotograferad en blåsig kväll. Klockan börjar bli mycket så det är dags att vända hemåt igen, jag hoppas att du njöt lika mycket som jag av cykelturen...