Maskrosorna lyser upp överallt där jag går, som små solar piggar de upp mig och får mig till att falla ner på knä och fotografera.

Allra vackrast är de ute på ängen eller i grannens trädgård, i min trädgård är de portade. Kommer de ändå in så ligger jag och kryper med ett maskrosjärn och försöker få upp hela rotsystemet, oftast slutar kampen med att jag blir skinnflådd i händerna.

Trots mina försök att bekämpa dem så poppar de upp här och var i gräsmattan och en dag som idag när solen inte riktigt vill titta fram så får de lysa...

Det är lätt att bli hemmablind, går man samma gata varje dag så ser man till sist inte detaljerna, ser inte in på de vackra innergårdarna, ser inte de vackra fönstren, dörrarna eller strukturen på väggarna.

När solen strilar ner genom träd och buskar så luras man lätt till att tro att det redan är sommar, inne i stan blåser det inte lika mycket som hemma på landet och solen värmer skönt.

Jag lyfter blicken uppåt och får syn på ett gammalt fönster, det rödbruna teglet gör sig fint mot den blå himlen.

Skuggan från det blommande trädet smeker husfasaden och jag kan inte göra annat än att fotografera...

Idag åkte yngsta dottern och jag till ett naturreservat som ligger bara en mil hemifrån, redan på håll såg vi att träden hade börjat slå ut med skira gröna blad och när vi steg ur bilen kom vi ut i ett hav av vitsippor. Hela markytan var täckt, alla gamla höstlöv och nedfallna grenar hade fått ett vittochgrönt täcke över sig och det gav skogen ett helt nytt utseende. När vi gick längs den lilla stigen och lyssnade på fåglarnas sång, hackspettarnas hackande och såg den skira grönskan och alla ljuvliga vitsippor kändes det som om vi gick i paradiset.






Massor av liljekonvaljblad stack också upp överallt i skogen men de blommar inte förrän i maj-juni.



Jag har photoshopat en del av mina skogsbilder för att försöka få fram känslan som jag kände när jag gick i skogen, titta och njut en liten stund och lämna gärna en kommentar...

För några år sedan var jag galen i loppisar, varje sommar när idrottsföreningarna runt om i trakten anordnade loppis så var jag där och rotade bland porslin och böcker. Jag köpte massor av koppar och glas som jag fyllde mina skåp till bristningsgränsen med men efter ett tag hände något, jag tröttnade på allt gammalt och udda. Tröttnade på att ha 7 kaffekoppar med 5 tillhörande tefat och 5 glas istället för 6 eller ännu bättre 12. När vi skulle bygga om vårt kök och jag skulle packa ner allt porslin i kartonger så rensade jag ut det mesta och skänkte det till idrottsföreningens loppisinsamling. Idag ångrar jag mig lite grann men det går ju att fixa, snart börjar loppissäsongen på nytt...

Jag gillar färgsättningen på det här huset, vitt och blekt blågrått. En gång för länge sedan satt någon och planerade hur huset skulle målas för att bli så vackert som möjligt och för att det skulle passa in i stadsmiljön. Huset fick också mosaik i en passande kulör, fantastiskt. Idag är huset övergivet, inte ens gatuskylten har fått sitta kvar. Hassan, Muhammed eller Hussein har lämnat sin pizzeria för gott och klottrare har tagit över med sina tags, väggar, fönster och dörr är märkta av någon som vill utöka sitt revir.

Vad hände här då, var det ingen som ville lyssna på baptistprosten längre? Jag undrar om skylten fortfarande lyser när det är mörkt, hur skall annars vilsna själar hitta hem...

Åkte in till Lund imorse och gick en runda i den gamla stadskärnan där det finns massor av små söta gathus, det ena mer snett än det andra. Många av husen har rosor och stockrosor planterade vid ingången och nedanför fönsterna, det är otroligt vackert på sommaren när de blommar.

Tänk bara att gå ut genom den här dörren en tidig sommarmorgon och känna doften av nyutslagna rosor och ändå bo bara ett par minuters gångväg från ett pulserande centrum med bilar, bussar, cyklister och massor av människor.

När jag åkte hemifrån var det ganska kyligt så jag tog vinterjacka och stövlar på mig, det blev ganska svettigt efter ett tag men han som hängde sin mössa här var nog svettigare än vad jag var.

Dagens stora överraskning fick jag när jag kom hem och cyklade iväg en liten runda, rapsen håller redan på att slå ut...

Den här goda honungen gör mig alldeles vimmelkantig... och jag som inte ens gillar honung...om den inte är grekisk och serveras med yoghurt och valnötter... Den här skogs- och granhonungen är supergod att ha i en enkel tomatsås till pasta eller i tomatsoppan istället för socker eller ketchup men den går att äta direkt från fingret också...

Jag måste plantera om mitt lilla olivträd, den mesta jorden har försvunnit från krukan och det ser lite torrt och hängigt ut men hur gör jag? Behöver jag använda någon speciell jord, skall jag ha en stor kruka eller en liten, skall jag använda någon gödning och går det bra att sätta ut det utomhus redan nu? Snälla, ge mig lite tips...

Min son och jag blev bortkörda av en riktig KNÖL idag, vi skulle ut och fotografera och råkade träffa på en jubelknöl som var så mån om sin PRIVATA mark att vi blev bortkörda därifrån. Det är som man brukar säga "ju mer man har ju snålare blir man", trodde att naturen och luften faktiskt tillhör alla och att allemansrätten fortfarande gäller i Sverige. För att lugna mina nerver så bestämde jag mig för att umgås med trevliga knölar istället...

Min rosmarin köpte jag våren 2006, nu har den växt sig enorm och idag placerade jag den vid sidan om köksingången så att den är nära till hands när jag skall använda rosmarin i maten.

Hela vintern 2006 stod den ute och överlevde faktiskt men vintern 2007 vågade jag inte chansa på att den skulle överleva utomhus så den fick övervintra i mina föräldrars uterum.

Jag brukar lägga ett par kvistar rosmarin bland potatisen och olivoljan när jag gör klyftpotatis, smakar ljuvligt...

Lovade min yngsta dotter att göra hennes favoritefterrätt i helgen, chokladmousse.

Här kommer receptet ifall ni blir sugna när ni tittar på bilderna.

200 gr mörk choklad (marabou)

70 gr osaltat smör

3,5 dl vispgrädde

2 stora ägg

2 msk honung

1 msk whisky eller calvados (kan uteslutas)

* smält choklad och smör i vattenbad

* vispa grädden löst

* vispa ägg och honung

* vänd ner chokladsmet och grädde i äggsmeten

* häll upp i portionsformar och kyl minst en timme (blir 6 stycken glas)

När jag gör chokladmousse till barnen utesluter jag spriten men till vuxna tar jag gärna i calvados som är sååå gott till choklad. Det här är en perfekt efterrätt att bjuda på när man har gäster för man kan göra den kvällen innan, då behöver man inte stressa ihjäl sig precis innan gästerna kommer utan kan i lugn och ro fixa förrätt och huvudrätt.

Servera gärna vispad grädde till, kan berätta att i det här sammanhanget så känns grädden lätt...

Varje vår blir jag lika förvånad över vilken otrolig kraft blommorna har när de börjar växa i rabatten, de skjuter upp likt små raketer och jag kan se från dag till dag hur mycket de har växt.

Pionerna är jag mest förtjust i, de är så otroligt vackra i juni när de blommar med stora rosa bollar och innan dess beundrar jag de stora knopparna. Funkia är en perenn som jag gillar mer och mer, tyvärr gillar sniglarna också dem så bladen brukar vara fulla av hål...

Idag har mamma och jag varit på utflykt, vi åkte hemifrån vid nio för att jag skulle hinna hem igen innan barnen kom hem från skolan. Strax innan klockan tio var vi framme vid Gislövs Strandmark, vi gick en liten tur vid stranden innan vi gick till Ting Ute & Inne som öppnade klockan tio. På stranden var det härligt, solen sken, vågorna brusade och massor av vackra stenar smyckade stranden. På Ting Ute & Inne fanns mycket vackra saker att ha i trädgården och inomhus, jag fick massor av fina idéer till hur jag kan plantera sommarblommor i krukor när det blir dags för det.

Vi körde vidare till Smygehuk och gick till Stallet på Udden, på väg tillbaka till bilen köpte vi varsin läcker macka i fiskaffären i hamnen.

Längs med kustvägen mellan Trelleborg och Ystad finns massor av butiker, vi stannade till vid New Food köksshop som ligger på Smyge strandväg. Rum efter rum var fyllda av köksprylar, jag har aldrig sett något liknande förut, där fanns verkligen allt.

Dagens bästa var ändå Agdas Country Shop, mycket fina saker till ett billigt pris. På väg hem körde vi inom Fridas gård vid Haglösa, en liten mysig butik med härlig atmosfär och många fina saker. Efter att ha besökt alla de här butikerna så började det svida rejält i kaffetarmen, vi körde inom Svedala och köpte vaniljcremesfyllda wienerbröd och sedan ringde jag pappa och bad honom att sätta på kaffet så att det var klart tills vi kom hem. Vilken härlig dag...

I vårt förråd finns många spännande saker, mycket som vi glömt att vi lagt där och massor av "det kan vara bra att ha" saker.

I vårt förråd finns många spindlar...

I byn där jag bor finns ett slott och i slottsparken som är ganska vildvuxen växer det Ramslök. På båda sidor om den lilla stigen som går genom parken breder Ramslöken ut sig. Ännu så länge är det bara bladen som har kommit upp men snart (maj-juni) blommar hela skogen och de vita blommorna sprider sin doft över hela parken.

Ramslök går att använda i matlagning och smakar ungefär som vitlök, det måste man ju bara testa!

Den här Ramslök-blomman fotade jag i maj förra året, visst är den vacker...

Det blev många kakor igår så idag gick jag ut på promenad med min mamma och Jussy, Jussy är en Skånsk Terrier eller Dansk-Svensk Gårdshund som de också kallas för. Hon är lika envis som hon är söt och hon vägrar att titta in i kameran.

Idag var hon på ett strålande humör, vanligtvis så lägger hon bak öronen, stoppar svansen mellan benen och går och gömmer sig när jag tar fram kameran...

Jag var så otroligt sugen på en liten kaka till kaffet i helgen men skafferiet var tomt och i frysen fanns inte en endaste liten kaksmula kvar. Efter dagens träningspass så passade jag på att baka lite, känns ju alltid bra att ha tränat lite innan man börjar äta nybakade kakor. Först gjorde jag drömmar, har ett jättebra recept som alltid blir lyckade, efter det var det dags för en sort som jag aldrig har gjort förut, sirapsbröd med russin. De blev mindre lyckade, flöt ut över plåten till tunna blaffor fast de smakar ljuvligt och det är ju det viktigaste.

När jag ändå var igång så var det lika bra att göra en omgång chokladbollar också, de lär ta slut när barnen kommer hem från skolan...

När jag tog den här bilden i eftermiddags på en kyrkogård visste jag inte vad som hänt, hoppet fanns att lilla Engla skulle hittas levande. Tänker på Engla och Englas mamma...

Cyklar samma väg som jag cyklat så många gånger förr men ändå är det som en annan väg. Dimman är tät och solen kämpar för att lysa igenom, ibland lyckas den och ljuset blir magiskt, förtrollande. Jag stannar här och var, tittar, lyssnar och fotograferar. Just nu finns inget annat än jag, kameran och naturen runt mig. Alla tankar försvinner, all oro rinner av mig och jag känner mig som ett med naturen.

Vid vattenfallet är luften rå, kylan kryper igenom kläderna, det enda som hörs är bruset från vattenmassorna som dundrar ner för fallet. När jag cyklar vidare igen värmer solen min rygg, dimman har nästan lättat helt, dagen har vaknat och det magiska morgonljuset är plötsligt borta...

Det är vår i luften, kroppen känns lätt, jag nästan svävar fram när jag cyklar. Jag är i skogen på en liten stig, svänger undan för att inte köra ner i hålor eller över stenar och grenar, vitsipporna blommar, grenar piskar mina armar och kinder, fåglarna sjunger, fasaner lyfter hastigt när jag kommer farande. Tjoho, skriker jag lyckligt. Jag bryr mig inte om ifall någon hör för jag är berusad av våren, fullständigt galen av lycka, alldeles crazy...

Var i Lund en liten sväng under förmiddagen för jag hade några ärenden att uträtta och då passade jag på att ta en tur om Domkyrkan. Jag gillar att kolla in detaljerna på den enorma kyrkobyggnaden så jag gick ett par varv och fotograferade innan jag gick in. I vanliga fall brukar jag sätta mig på en bänk och njuta av lugnet och doften av stearin men idag gick jag ner i kryptan istället och tittade på jätten Finn.

Försökte mig på att fotografera ljuset som kom in genom fönstren nere i kryptan men jag hade inget stativ med mig så bilderna blev sådär, får väl försöka igen en annan gång.

När jag kom hem tog jag cyklen och körde till ett ödehus men det är en helt annan historia som jag kanske berättar för er en annan dag...

Jag cyklade på den gamla banvallen, som numera är gång- och cykelväg, mot Lilla Harrie imorse. Luften var klar och kall, fåglarna flög omkring och kvittrade och jag var tvungen att tvärbromsa när jag såg en snigel ta sig över grusvägen. Längs med den gamla banvallen finns massor av grindstolpar som är gjorda av sten, en del har trillat men några står kvar med en mössa av mossa på toppen.

På vissa av stolparna växer härligt grön, mjuk mossa och på andra växer det upp små märkliga saker som liknar små trattar eller marsvarelser. Ljuset var perfekt så kameran rasslade på, tur att jag hade plats för många bilder på minneskorten och att jag laddade batterierna igår. Numera tar jag alltid med mig båda kamerorna när jag ger mig ut, 350D med macro och 40D med 17-55, då slipper jag hålla på att byta objektiv hela tiden.

När jag kom fram till Lilla Harrie svängde jag ner till Bösmöllan och gick runt och fotograferade, jag hittade en liten stig som jag aldrig har gått förut och kunde ta bilder från en annan vinkel.

Efter ett tag gjorde kylan sig påmind, fingrarna var stelfrusna och näsan började rinna så jag cyklade hemåt igen...